Vad menas med särskilt skyddsvärt?
Naturvårdsverkets vägledning utgår från tre grupper av naturligt förekommande trädslag. Definitionerna är mer precisa än att ett träd bara “ser gammalt ut”:
- Jätteträd: levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
- Mycket gamla träd: gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år, och övriga trädslag som är äldre än 140 år.
- Grova hålträd: träd som är grövre än 40 centimeter i diameter i brösthöjd och har en utvecklad hålighet i huvudstammen.
Ett träd kan också ha betydelse för arter, landskapsbild och kulturmiljö.
Gör inte en egen slutbedömning från bilder
Fotografier kan hjälpa en expert förstå situationen men visar inte alla förhållanden. Be en sakkunnig dokumentera trädets egenskaper, aktuella risker, möjliga alternativ och vilka myndighetskontakter som kan behövas.
Alternativ till fällning
Åtgärder behöver vara platsspecifika. I vissa situationer kan begränsad beskärning, avspärrning, ändrad användning av marken, uppföljning eller annan riskreducering bevara mer av trädet. Naturvårdsverket anger att beskärning eller, om det inte går, en högstubbe bör övervägas före fällning när ett värdefullt träd utgör en risk. I andra situationer kan säkerheten kräva snabbare åtgärd. Beställ en bedömning av alternativen snarare än en förutbestämd lösning.
Om fridlysta arter lever i eller på trädet kan åtgärden också behöva prövas enligt artskyddsförordningen.
Vem kontaktar du?
Börja med en kvalificerad trädexpert. Anmälan för samråd görs normalt hos länsstyrelsen, som också svarar på frågor om skyddsvärda träd. Kommunen svarar för frågor om detaljplan och marklov. Vid akut risk för skada får åtgärder enligt Naturvårdsverket vidtas utan att invänta länsstyrelsens beslut – håll området på säkert avstånd och ring 112 om människor är i fara.
Källa: Naturvårdsverket, Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd. Kontrollerad 27 september 2026.